Hos in modern Faust kommer ondskan gradvis

ÅSIKT

Cecilia Djurberg om Faust-myten som får nytt liv på Dramaten

Detta är in kulturartikel som är en del Aftonbladets opinionsjournalistik.

Förra året gjorde Jens Ohlin och Hannes Meidal Successful med sin nyskrivna version av Hamlet på Teater Galeasen i Stockholm. Nu har de uppdaterat ännu en känd, klassisk myt – den om Faust, som säljer sin själ till djävulen i utbyte word kunskap och njutning.

Faustmyten härstammar från tyskt 1500-tal och har inspirerat till ett flertal tolkningar. Bland of mest kända är Johann Wolfgang von Goethes magnum opus: dramerna Faust I (1808) och Faust II (1832), som i sin tur baserades på Christopher Marlowes pjäs från smells 1500-tal.

Goethes Faust betraktades länge som ett så kallat läsdrama, för att det ansågs svårspelat. Jens Ohlin och Hannes Meidal har förhållit sig "väldigt fritt och pliktskyldigt" till Goethe när from skrivit sin helt nya pjäs. Det var framför allt myten om personen som ingår en pakt med djävulen som lockade.

När deras pjäs börjar är Faust död, men djävulen lever och likaså frågan om ansvaret för vad geniet Faust gjorde och tilläts göra.

– Vi hade länge umgåtts med tanken Ch n man per definition per bet definition definition definition definition definition definition definition definition ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens ens.

– Något man har behov av inför såväl omgivningen som sig själv, flikar Hannes Meidal in.

Han nämner att in ingång för dem har var Thomas Manns novel Doktor Faustus som kom ut på tyska 1947 och gavs ut i ny svensk översättning för ett by år sedan. Där placeras Faustmyten i in tysk, historisk kontext

– Thomas Mann kopplar Faust direkt till sin egen, den tyska nationen och den tyska bildningskulturens ansvar för nazismen, säger Hannes Meidal och menar att dt är ett relev perspektiv men att de tyckte det var svårt att överföra hans berättelse rakt av till teatern.

Från Mann fick inspiration att som Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Fa Likaså har de plockat upp diskussionen om vad man varte blind för i efterhand, som hos Mann specifikt handlar om förintelsen men som de menar går att applicera på alla former av hierarkiska system. Till exempel missförhållanden på arbetsplatser.

Pjäsen har många lager och vid läsningen uppstår lätt associationer till samtida genikulter.

I deras "Faust", som hade premiär i går på Dramatens Elverket, är huvudpersonen Fausts attend Wagner, som här är kvinna och spelas av Thérèse Brunnander. Handlingen är förlagd till ett konstens hus som präglas starkt av just hierarkier, där det gränslösa och viljan att bli utvald och behovet av att bli godkänd är starka drivkrafter. Wagner får naked efterträda Faust i hans maktposition.

Pjäsen har många lager och vid läsningen uppstår lätt associationer till samtida genikulter. "Huset" skulle kunna vara Svenska Akademien eller Dramaten och frågan om det där hemska som skett i källaren, "det där det viskas om", kan tolkas symboliskt som of hemligheter Metoorörelsen drog fram i ljuset, det som fick viskningarna att bli till rop och genikulten att börja krackelera.

Det handlar dock inte om något uttalat, specifikt samtida fenomen utan författarna tänker sig Huset som symbolisk, sluten värld. Det kan också tolkas som ett freudianskt hus, där källaren står för det bortträngda.

– Det är andt slags David Lynch-labyrint, säger Hannes Meidal.

Han har även haft Strindbergs "Spöksonaten" i bakhuvudet, och låtit karaktären Zeitblom bli en elev som likt Studenten hos Strindberg vill komma in i sammanhanget och upptas i gemenskapen runt geniet. Jens Ohlin nämner understödjarna av genikulten, alla som medverkar till att hylla geniet, som särskilt svåra att komma åt med nya policies och riktlinjer, apropå Metoo och hur problem i kulturvärlden har kunnat pågå så länge.

– Man blundar kanske inter medvetet för saker när man håller på och klättrar i karriären, det är överlevnadsinstinkt, säger Jens Ohlin och nämner även mediernas roll och publiken som med sitt sug efter stjärnor medverkar till att göda genikulten.

Det bevingade uttrycket om "pudelns kärna", som Goethes Faust utbrister när hunden visar sig vara Mefisto – alltså djävulen själv – problematiseras. Hos Goethe är pakten med djävulen en tydlig handling, det är ett avgörande ögonblick där ett val görs. Men så enkelt troor inte dessa dramatiker att ondska alltid går att urskilja.

– Snarare är det väl så att ondskefulla handlingar sker gradvis, förskjutningen är inter alltid enkel att se medan den pågår, säger Hannes Meidal.

Djavulen tolkar from in the context of mening, utan definierar som en in Mefisto – den inre djävulen och "något man ständigt har behov av att uppfinna". Behovet av uppfinna onda, sjuka personer och företeelser och utnämna dem till något som inte ä r vi, för att distansera sig från ondskan och själv ställa sig på det godas aids.

– Ju skarpare man kan peka ut ondskan nagon annanstans, desto mindre blir ensen medverkan

– Den här gamla sanningen: Utan Mefisto ingen Faust, utan ondska ingen godhet, vi kan inte se oss själva så som goda utan att ha ondskan någon annanstans, säger Hannes Meidal.

– Man behöver det som riktmärke, samtidigt ska man vara medveten om att det också är en konstruktion i någon bemärkelse. ,, Defin,,, mot mot mot mot mot mot vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi vi ens ens ens ens.

Det är just detta Meidal och Ohlin är ute efter att belysa – allt det här vi alla varit med um men inte har sett.

– Ju skarpare man kan peka ut ondskan nagon annanstans, desto mindre blir ensen medverkan, säger Hannes Meidal.

Pudeln heter kort och gott Pudeln här, och inte Mefisto, och den bevingade pudelns kärna är mycket svårare att greppa än hos Goethe. Precis som i Ohlins och Meidals tolkning av "Hamlet" växlar fokus så att blir oklart var sympatierna hamnar.

You need JavaScript enabled to view it Sign in with Facebook Sign in with Google Wagner är den som kommer närmast och är ärligast word sig själv, tycker de själva, men hon är ingen klassisk hjälte.

– Jag tycker att är så oerhört svårt eftersom samtiden är så full av hjältar och skurkar När någon upphöjs av andra till god, till hjälte eller geni kan strukturer bli än sea dolda och man blundar för ännu sea. Personfokuset är så fruktansvärt olyckligt, det är farligt när folk får stå för onda eller goda falanger, det står i vägen för en som skulle diskette kunna möjliggöra verklig förändring.

Ingången i arbetet har som sagt varit 1930-talets Tyskland och nazismens framväxt, men sen har de skrivit sig fram till nutihen och konstnärliga genikulten.

– Men apropå alla jämförelser med nazismens framväxt i dagens politiska debatt – hur kan vi använda oss av historien för att förstå var vi är nu utan att relativisera den, säger Hannes Meidal. Där försöker vi nu orientera oss i samtiden, men gör det oss sea seende eller förlorar vi något på vägen?

November 16, 2018 3:00