[ad_1]
Ett utkast till brexitavtal är klart och kommer att presenteras i London på onsdagen. Men redan innan detaljerna offentliggjorts höjs kritiska röster, inom såväl den brittiska oppositionen som inom Theresa Mays konservativa led.
Storbritanniens premiärminister Theresa May laddar för att övertyga sin regering och sitt parti om den brexituppgörelse som nu är på gång. Arkivfoto.
Efter mängder av läckta uppgifter på tisdagseftermiddagen kom till sist bekräftelsen från det brittiska regeringskansliet 10 Downing Street.
“Ett utkast till ett avtal har nåtts i Bryssel. Regeringen möts klockan 14 i morgon för att ta ställning”, lyder regeringens uttalande enligt Reuters.
Enligt det irländska tv-bolaget RTÉ:s källor tog själva avtalstexten form under måndagskvällen, varpå det skickades till London.
Enligt uppgifterna till RTÉ innebär uppgörelsen en tillfällig tulluppgörelse som omfattar hela Storbritannien, för att garantera att inte en hård gräns införs mellan Irland och Nordirland. I textförslaget ingår även en revideringsklausul för att avgöra hur och av vem som utträdesavtalet senare kan ändras eller rivas upp. Gränsfrågan har varit en av nyckelfrågorna som det dividerats om in i det sista.
Men även om Theresa May och EU-ledarna är överens så måste texterna godkännas även i Storbritannien – först av regeringen, sedan av parlamentet.
Från nordirländska unionistpartiet DUP, vars stöd är nödvändigt för att ge premiärminister May en majoritet i underhuset, är de inledande kommentarerna minst sagt avvaktande.
– Det svåra för May är om hon kan göra alla nöjda? Det kommer att bli väldigt, väldigt svårt att sälja in, skulle jag tro. Men låt oss vänta och se hur detaljerna ser ut, säger DUP:s biträdande partiledare Nigel Dodds till BBC i Nordirland.
På en rak fråga om avtalet innebär ett slut på samarbetet med regeringen svarar Dodds dock rakt nej.
Den förre utrikesministern Boris Johnson och Jacob Rees-Mogg, några av Konservativa partiets tyngsta brexitförespråkare i parlamentet, anser att May har sålt ut hela Storbritannien. Johnson liknar det vid att landet blivit en vassalstat till EU och Rees-Mogg säger att det vi vet om utkastet i nuläget är “djupt otillfredställande”, rapporterar Reuters.
Även hos oppositionen höjs röster redan innan utkastet presenterats. Labour-ledaren Jeremy Corbyn säger att hans parti kommer att rösta nej i parlamentet till alla brexitavtal som inte uppfyller de villkor det satt upp.
Där ställs bland annat två frågor: Säkerställs ett starkt framtida samarbete med EU? Och kommer britterna även fortsättningsvis ha exakt samma fördelar som de har nu när de är del av EU:s inre marknad och tullunion.
“Vi kommer att titta på detaljerna i det som är överenskommet när de är tillgängliga. Men utifrån vad vi vet om den kaotiska hanteringen av dessa förhandlingar är det osannolikt att det är ett bra avtal för landet”, säger Corbyn i ett skriftligt uttalande, enligt Reuters.
Enligt brittiska tidningen The Sun kallas brittiska regeringsledamöter nu enskilt in till premiärminister Theresa May.
“Ministrar kallas in till nummer 10 (Downing Street) för att träffa premiärministern en och en i kväll inför ett fullt regeringsmöte i morgon för att underteckna brexitavtalet. Slutspelet har inletts”, twittrar tidningens politiske redaktör Tom Newton Dunn.
Enligt Reuters har EU-ländernas ambassadörer i Bryssel dessutom kallats in till ett extra brexitmöte på onsdagseftermiddagen.
Britternas väg in och ut ur EU
1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.
5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.
23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.
23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.
29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.
19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.
17 oktober 2018: De kvarstannande EU-ländernas stats- och regeringschefer konstaterar att förhandlingarna ännu inte nått tillräckligt långt för att kalla in till ett avgörande toppmöte om ett utträdesavtal.
29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte.
30 mars 2019: Om ett utträdesavtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.
31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.
Source link
