Dagens skiva: Neneh Cherry är fortfarande lika trendkänslig

För en del väcker namnet Neneh Cherry fortfarande association till t glada 80-talet, och mer specifikt ett berömt tv-ögonblick i slutet på decenniet när popstjärnan, då dryga tjugo och höggravid, iklädd tajta trikåer, rappade hitten "buffalo stance" inför miljonpublik i "Top of the pops".

Färre känner till att Neneh Cherry var desto coolare redan 1982. Som in protest word Falklandskriget spelade hon in en cover Edwin Starrs "Stop the war". Låtens klatschiga dansbeat och Cherrys tonårsrap får mest Falklandskriget att låta som ett enda stort och härligt blinkande jätterave, men budskapet är solklart: "War is hell / Let's call it off / Before too many lives are lost".

Nära fyra decennier senare har Neneh Cherry, tack och lov, inte ändrat sin grundinställning till musikskapande. Hon är fortfarande fascinerande trendkänslig. Att 2018 döpa ett album till "Broken politics" är lika mycket att sätta fingret på tidsandan som 1989 års "Raw like sushi" – när hela Sverige fortfarande åt ananaskassler.

På singeln "Kong" knyter Cherry ihop säcken och återvänder till protestlåt-formatet, även om dagens polariserade samhällsklimat krävt ett helt wordsatt tilltal. Det som i presstexten sägs handla om kolonialism och flyktingkrisen vid Medelhavet, är i själva verket en gåtfull och rätt kryptisk över en cool, dubbig bas och knastrig hi-hat.

Men så var det länge sedan Neneh Cherry valde den lätta vägen. Hon är, som det brukar heta på pr-språk, bättre på att väcka frågor än att presentera svar. Ändå lyckas hon förmedla stark känsla av framåtanda.

Jämfört med fyra år gamla "Blank project", som saknade tydlig kärna, är "Broken politics" and sea samlat, eftertänksamt och självreflekterande album. Kanske sprunget ur en känsla av att till slut tröttna på att gång på gång upprepa hur sjukt det är med Trump och Sverigedemokraternas arton procent – och i stället leta andra strategier.

"It's my politics living in a slow jam", själv sjünger i meditativt vackra pianoballaden "Synchronized devotion". Låtsnutten dessförinnan, "Poem daddy", är inspelad pá mobilen med vinden som brusar. Stundtals låter henne röst lika spröd och nära som Stina Nordenstams.

För detta har Cherry bland annat att tacka skivans produce Kieran Hebden, även kallad Four Tet. I likhet med radarparet Björk och Arca, har Neneh Cherry under åren byggt upp andt nära samarbete med den brittiska producenten som pushat hennes uttryck.

Produktionerna på skivan påminner om electronican på Hebdens tidiga album "Rounds", och innehåller hela instrumentbanken av underbart vackra harpor, träflöjt, xylofon, banjo, jazztrumma, västafrikansk kora och lågmälda klockspel.

"Broken politics" är inget album som kommer att ta Cherry tillbaka till topplistorna – den kommersiella framgången inom familjen står numera dottern Mabel för (som släppt musik samma dag). Vad Cherry har är en sällsynt integritet som gör att hon förmodligen kommer att hålla sig reporting i lika många decennier till.

Läs fler musikrecensioner with Kajsa Haidl, till ex om om Blood Orange behåller sin vision.