Fallet Asia Bibi har gjort mördare till hjältar

Bland kristna i Sverige ses Mijailo Mijailovic som en hjälte som offrat sig i försvaret av den kristna tron. Anna Lindhs mördare behöver inte känna sig ensam i fängelset, ortodoxa kristna besöker honom varje dag, och advokater från pingströrelsen slåss om att försvara honom. I en förort till Stockholm har det till och med byggts en kyrka till hans ära.

Nej, detta sker förstås inte i Sverige, men så absurd är verkligheten i Pakistan och så laddat är Asia Bibis fall att det gjort mördare till hjältar.

Greps redan 2009

När den fattiga fembarnsmamman greps 2009, anklagad av sina grannar för att ha hädat Muhammed, fanns det faktiskt de som försvarade henne. En av dem var den muslimske guvernören i Punjab, Salman Taseer. Hans stöd väckte så upprörda känslor att han sköts i ryggen av Mumtaz Qadri, den egna livvakten. Efter en lång process avrättades Qadri, men han har nu fått en moské i närheten av huvudstaden Islamabad och hans grav har blivit en vallfärdsort.

Läs mer: Asia Bibi hoppas på Tyskland

75 procent stöder hädelselagstiftningen

Anledningen till de starka känslorna är att det bland muslimer i Pakistan finns en rädsla för att krafter inifrån och utifrån landet håller på att underminera islam. Hädelselagstiftningen ses som en skyddsvall mot dessa attacker, och därför blir minsta kritik av denna oerhört känslig. Enligt en undersökning som forskningsinstitutet PEW genomförde 2013 stöder 75 procent av landets muslimer hädelselagstiftningen, endast 6 procent vill avskaffa den. När nu landets högsta domstol till slut upphävde Asia Bibis dödstraff kunde därför islamistiska rörelser som Tehreek-e-Labbaik (TLP) mobilisera tiotusentals personer till protester, och dess ledare uttalade dödshot mot domarna och uppmanade militären till uppror mot staten.

Balansakt gentemot konservativa

Pakistans politiska elit har länge utfört en balansakt på slak lina i förhållande till de konservativa muslimska grupperna. Landets nye premiärminister, den tidigare cricketstjärnan Imran Khan, illustrerar detta mycket väl. I valkampanjen uttalade han stöd för kristna, och Shunila Ruth, en kristen aktivist som bland annat fått stöd av Equmeniakyrkan, valdes in som parlamentsledamot. Samtidigt lutade han sig också mot islamister.

Enbart omvärldens tryck hjälpte

I sina första uttalanden efter Asia Bibis frikännanden varnade Imran Khan de krafter som manade till våld och uppror mot staten, men hans parti valde sedan att förhandla med TLP, något som bland annat ledde till att Asia Bibi inte fick lämna Pakistan och att hennes fall kan komma att prövas på nytt av domstolen.

Jag talar med en människorättsaktivist i Pakistan som menar att Asia Bibi enbart släppts fri på grund av omvärldens tryck på regeringen.

— Det finns egentligen ingen sympati för de kristna i regeringen, man gör detta på grund av att man har egna intressen, säger han.

Inga ute på gatorna för att fira

Asia Bibi är katolik, men har haft ett brett stöd bland kristna från alla samfund. Men trots att glädjen var stor när hon friades så var det inga kristna som gick ut på gatorna och firade. Man lever i skräck för att sådana offentliga uttryck, eller minsta kommentar om islam, ska utlösa våld mot kristna.

När jag själv besökte Pakistan för två år sedan var denna rädsla mycket påtaglig. Bland annat ville två präster att jag skulle följa med dem till ett område i den oroliga provinsen Peshawar, som gränsar till Afghanistan. Tanken var att om muslimerna i området såg att en västerlänning kom dit så skulle de inte våga attackera de kristna, eftersom det var ett tecken på att omvärlden bryr sig.

Läs mer: EU-parlamentet: Asia Bibi har förts till en säker plats

Skulle dödas direkt om hon släpptes

Asia Bibi skulle själv dödas direkt om hon släpptes fri i Pakistan. Hon finns i dag antagligen skyddad i en militäranläggning, och kan bara hoppas på att landets regering beslutar sig för att släppa henne till något västerländskt land som vill ge henne asyl.

Det finns inga tillförlitliga rapporter om hur Asia Bibi egentligen mår eller vad hon planerar att göra när hon väl blir fri. Om hon skulle ge intervjuer och bli en röst mot hädelselagstiftningen skulle det kunna få konsekvenser för Pakistans kristna. Människorättsaktivisten jag talar med tror att det skulle kunna leda till hämndaktioner. Samtidigt ser han att det krävs påtryckningar från omvärlden för att hjälpa landets kristna.

— Hädelselagstiftningen kommer aldrig att försvinna, eftersom stödet för den är så stort. Det man kan göra är att komma åt hur den missbrukas, säger han.

Hädelseanklagelser medel för hämnd

I dag används hädelseanklagelser som ett medel för hämnd och egen vinning. En bonde kan i en by välja att anklaga en kristen granne för hädelse för att kunna komma över hans ägor. En annan kan göra sådana anklagelser enbart för att hämnas någon tidigare oförrätt.

Inte bara kristna drabbas

Enligt aktivisten är det mer än 200 kristna som sedan 1987 drabbats av anklagelser, flera sitter fortfarande fängslade, men de lever bortglömda, i skuggan av Asia Bibi. Det är dock inte enbart kristna som drabbas, de flesta är muslimer, speciellt från den diskriminerade sekten Ahmadiyya.

De kristna drabbas inte bara av hädelselagstiftningen utan är ständigt diskriminerade. Det finns en kristen elit, men de allra flesta tillhör samhällets fattigaste. De har låg utbildning och har svårt att organisera sig till något motstånd mot diskriminering och fattigdom. Kyrkorna spelar en viktig roll i människors liv, och olika samfund väljer olika strategier för att förbättra livet för sina medlemmar.

När jag besökte landet ordnade protestantiska Church of Pakistan en första gemensam bön tillsammans med muslimer, hinduer och sikher. Den muslimske imamen var en berömd tv-predikant som offentligt krävt att Aisa Bibi skulle hängas. Även moderata muslimska ledare ser alltså dödsstraff för hädelse som en självklarhet, och det är sådana personer som kyrkan har religionsdialog med.

Sanktioner kan bita

En väg att sätta press på Pakistan är genom ekonomin. Landet har som många gånger förr ekonomiska problem. Imran Khan lovade i valrörelsen att inte vända sig till IMF och be om hjälp, men trots tiggarresor till Kina och Saudiarabien är det antagligen där han kommer att hamna. Möjligen kan västvärlden, i samband med ekonomiskt stöd, ställa krav på att landets minoriteter ska få det bättre.

— Hjälp oss, säger aktivisten från Pakistan.