[ad_1]
Hur många är vi inte som har fastnat framför tv:n när ”Jägarna” ännu en gång visas, nästan lika många gånger som ”Sällskapsresan”?
En svensk filmklassiker som håller, och jag är även svag för den inte lika hyllade tvåan.
Handlingen lyckas kombinera någonting mycket svenskt med det amerikanska. Hårda landsbygdsskildringar är vi vana med från USA, men i svensk film har landsbygd måhända varit mer Åsa-Nisse.
Sedan den första filmens premiär 1996 har konflikten mellan stad och land skärpts. Ett liv utanför storstädernas ljus har blivit vanskligare att leva.
Efter två filmer på familjespåret, krävdes det en ny ingång för tv-serien.
Detta är också förutsättningen när ”Jägarna” nu har blivit tv-serie (först i C More med premiär 14/11, senare i TV4). Ett gruvbolag erbjuder ack så åtråvärda arbetstillfällen till en ort i skrikande behov efter dem, men hur mycket kan man blunda för bara för att rädda en fallande ekonomi?
Mord?
Konflikten i de båda ”Jägarna”-filmerna har bestått av att Rolf Lassgårds polis Erik Bäckström måste välja mellan sin familj – sitt ursprung – och sin moral och plikt. Nu måste han välja mellan den frälsare som med sin gruva ska rädda den tynande bygden och det som han under hela sitt liv som polis trott på.
När vi först möter den åldrande Erik Bäckström har han någonting stukat över sig, verkar vara på flykt från någonting. Han har isolerat sig i en stuga i de stora skogarna men dras in i hetluften igen när gruvbolagets chef utsätts för ett attentat från, vad det verkar, miljöaktivister. Kontakten med brorsonen Peter, som nu är polisaspirant, återknyts. Och när Erik erbjuds rollen som säkerhetschef för gruvbolaget, är det som om tillvaron har fått en riktning igen. Han kan vara med och bygga upp det som ska rädda hembygden.
Men friden blir kortvarig när han börjar ana att gruvbolagets chef kan kliva över lik för att få gräva sitt guld.
Rolf Lassgård kan välja mellan prestigeprojekt, och ännu en ”Jägarna” kanske inte tillhör dem, men jag förstår att han vill spela Erik Bäckström igen. Det är en av rollerna som han tycks vara född att spela. Frågan är om han tidigare har varit lika bra som polismannen Erik som han är i tv-serien. Rollen har fått ytterligare dimensioner av det fårade och uppgivna.
De tvära kasten mellan känslor behärskar Rolf Lassgård som få, och Erik Bäckström låter honom på ett ögonblick växla mellan leende och vredesexplosion. I tv-serien har han också fått någonting skrämmande i blicken, som om den rättrådiga fanatismen har förstärkts med åren.
TV: Se ett smakprov ur “Jägarna”
Det är en fanatism som de två filmerna har lekt med tidigare, ty de har inte med självklarhet tagit det för givet att det alltid är rätt att välja lagboken framför hänsyn till släkt och hembygd. Ibland måste man se mellan fingrarna, men det är Erik oförmögen till – och därför blir han illa sedd av både kolleger, när han inte värnar kårandan, och människor i det norrbottniska samhället som har satt upp egna regler bortom lagen.
Spåret med gruvbolaget är också välfunnet och tillför en aktuell samhällsberättelse. Efter två filmer på familjespåret, krävdes det en ny ingång för tv-serien. Sveriges norra glesbygd visas nästan som ett nordiskt Missouri från Netflix-serien ”Ozark”, en plats övergiven av samhället där människorna får klara sig bäst de vill och blott den starka överlever.
Ett starkt manus hade dock inte klarat sig utan Rolf Lassgård. Det är hans rolltolkning och vilda blick som är hjärtat i ”Jägarna”.
*
TV
”Jägarna”
Regi: Jens Jonsson
Manus: Stefan Thunberg och Björn Carlström
Medverkande: Rolf Lassgård, Pelle Heikkilä, Johannes Kuhnke, Ia Langhammer, Annika Nordin med flera.
C-More
Source link