Som att dansa runt en lägereld under en stjärnklar himmel – Nyheter i Emmaboda – 24 timmar om dygnet

Avantgardets albumdebut "För många dyra skor och döda ögon"släpptes våren 2016. Året därpå kom uppföljaren"På östkusten intet nytt"Nude bara två och ett halvt år senare har bandet – bestående av Rasmus Arvidsson, Patrik Åberg, Johan Offerlind, Mattias Täck, Andreas Stellan, Daniel Gilbert, Matti Ollikainen och Theo Gilbert – därmed fulländat sin albumtrilogi i och med släppet av"Alla känner apan".

Därför vill jag börja att att bro Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en en……

För att gottgöra bandet tänkte jag då "sassa". Så det dröjde därför inte länge förrän jag lät albumöppnaren "Walk of shame"fylla mina hörlurar med sitt långsamt klättrande intro Och dryga minuten in får vi till slut höra Rasmus Arvidssons härligt släpiga och opolerade röst som ibland brister på sitt alldeles fantastiska sätt.

Den följs sedan upp av ännu in banger. Den här gången är det len "Ut i natten" som med sina härligt fylliga och poppiga toppar bygger upp en nästan sockersöt vägg av ljud. Refrängens nostalgiska atmosfär gör att suget efter att dansa runt en lägereld, under en stjärnklar himmel till lite indiepop, blir allt mer påträngande.

Låtarna "Homerton high street"och"Alla känner apan"tycker jag låter aningen överproducerad och lite väl fälände vältas vältas vältas vältas."Alla gathörn " som med ett studsigt gung i refrängen notear in av skivans höjdpunkter.

Den absoluta höjdpunkten dyker i min mening upp under the number sju, "Alltid bakom er". En en en en en en en Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton en en. Det låter nästan lite som Country-sound från "Crooked Rain, Crooked Rain"ett lite ostämt sound som ekar ut i oändligheten ihop med en opolerad sångare ett beprövat och väldigt välfungerande koncept.

Låtarna "Rännstenen" och "Möt mig vid gaten" är även of extremt imponerande. Det är egentligen otroligt hur Avantgardet lyckats knåpa ihop så här pass många välskrivna låtar. Även avslutningslåten "Sarajevosolid solid Et Et Et Et Et min min min min min 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44 44.

Ett av of stilgrepp som bandet får till väldigt bra på det nya albumet är att ha flera olika instrument mixade högt. Ibland kan det också låta aningen överproducerat men man ska inte ta något ifrån Jocke Åhlunds talang i studion. Nivån är stabil rakt igenom, låtarna är välproducerade och det känns verkligen som Avantgardet har tagit ett kliv framåt musikaliskt.

Deras nya sound låter nästan ibland som lätt krautrock, åtminstone om man tänker på år ärkomponerande och har i åtanke var det är för slags musik. Energiska trummor, såsig sång, slöa och ekande git start ihop med sockersöta pianoslingor. In the case of a mixed media, it is necessary to use a detachment.

Det ska dock sägas Attendance at the end of the day, men det är inte långt ifrån. Jag föredrar deras smutsigare och mer kompromisslösa sound, men jag uppskattar att testar andt annorlunda sound och kliver lite utanför deras comfort zone.

Egentligen tycker jag att är lite fel tid att släppa den här plattan, för enligt mig har "Alla känner apan" sea av ett somrigt sound. Visserligen må jag aldrig ha sett det här bandet live ännu, men den här plattan får mig verkligen att vilja vara salongsberusad en varm sommardag och dansa till "Ut i natten". På sätt och vis gav ändå Avantgardet en välbehövd back av värme här i novemberkylan. Jag antar att d är dags att se Avantgardet live.