Därför upprepas inte historisk räntechock – Nyheter

På 90-talet låg räntorna skyhögt över vad varje svensk kan föreställa sig i dag. 30-åringar tittar lite klentroget på gamlingar som berättar om boräntor på tvåsiffriga nivåer, men faktum är att 1995 låg Riksbankens styrränta på cirka 8,5 procent. Boräntorna låg över 10 procent då. Frågan är om det kan bli så igen.

Riksbanken kommer att höja räntan, från dagens minusränta med små steg upp till något. Riksbankschefen Stefan Ingves själv har sagt att han tycker att en normalränta bör ligga på mellan 2,5 och 4 procent. Det innebär att svenska bolånetagare kommer att få betala mer för sina bolån.

De senaste 30 åren har räntorna sjunkit. Både de nominella räntorna och de reella räntorna, där man tagit bort inflationen, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Räntorna har sjunkit

Robert Boije tror dock inte på några tvåsiffriga räntenivåer igen, i alla fall inte inom överskådlig tid.

Det finns några olika teorier om detta. Dels att återkommande finanskriser gjort att räntorna sjunkit, dels att det finns strukturella demografiska faktorer som gör att räntorna inte stiger så högt som förr. Det är fler i arbetsför ålder nu, och fler som sparar. När det finns mer pengar att låna ut sjunker räntorna.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, kan inte heller tro att räntan kommer upp i de nivåer som rådde på 90-talet.

Vi hade ett helt annat upplägg för penningpolitiken då, med fast växelkurs. Riksbanken tvingades försvara kronan, säger han och påminner om hösten -92, då riksbankens ränta rakade upp i osannolika 500 procent.

Nu har vi en helt annan penningpolitik, Riksbanken ska leverera en stabil inflation.

“Normala räntenivåer” har fått en helt annan innebörd än på 90-talet, konstaterar han.

Tidigare låg “normala” styrräntor på 5 procent. I dag är de 2,5 procent.

Ekonomiska problem

Dessutom, påpekar han, så hade Sverige faktiskt problem i ekonomin på 90-talet.

Sverige hade obalanser då, med en statsskuld på runt 80 procent av BNP. Det har vi inte i dag.

Irma Rosenberg, doktor i nationalekonomi och tidigare vice Riksbankschef, var med på den tiden räntan låg så högt.

Hon är helt inne på samma linje som Robert Bergqvist. Sedan Riksbanken bytte från fast växelkurs till inflationsmål för penningpolitiken i början av 1990-talet har förutsättningarna ändrats.

Det var ett helt annat upplägg för räntepolitiken fram till början av 90-talet med försvar av en fast kronkurs. Med nuvarande inflationsmål för penningpolitiken är risken inte så stor att räntan kommer upp i de nivåerna, säger Irma Rosenberg.

Visst kommer kriser i både vår och omvärldens ekonomi, men räntan kommer inte skena för det, tror hon.

Men frågan är om det finns något otäckt som skulle kunna göra att räntan stiger mer än väntat.

Det skulle vara hög inflation då, som uppstår av någon anledning. Centralbankerna har vräkt ut subventioner som konstgjord andning de senaste åren, och det är ett experiment. Men så länge det inte lett till kraftig inflation så stiger inte räntan av det. En annan sak skulle kunna vara om förtroendet för svensk ekonomi minskas kraftigt, säger Robert Boije.

Robert Bergqvist tycker också att det är svårt att föreställa sig ett scenario som påverkar räntan kraftigt uppåt.

En inflationschock, exempelvis på grund av en olje- eller energikris, det skulle kunna påverka räntan. Också om Sverige skulle få svårt att låna pengar på grund av att tilltron till svensk ekonomi minskar, till exempel om fastighetsmarknaden kollapsar, säger Robert Bergqvist.